Rapport från sjukboxen

Nu har det gått drygt en och en halv månad sedan den där dagen när jag skulle ta in Cool från hagen och han inte ville gå på ena bakbenet. Varje dag är jobbig, varje vecka önskar jag att jag kunde få sitta upp och känna hans muskler under mig igen.
Samtidigt är jag självklart tacksam för att prognosen fortfarande är bra. Nästa återbesök är om ca en och en halv månad och jag vet inte alls vad jag ska förvänta mig då. Kommer det att bli mer vila? Kan jag börja skritta då? Och hur ska det gå när det väl är dags? Hur skrittar man en så stor och livlig häst som stått instängd i sin box så länge?

Under tiden jag väntar på att Cool ska bli frisk kämpar jag för att inte sega ihop själv. Jag rider på min lilla Perla och uppskattar tiden jag har med henne som jag inte riktigt har haft den sista tiden. Det är roligt att kunna ta tag i min lilla prinsessa igen, samtidigt jämför jag hela tiden allt jag gör med henne med hur jag har gjort samma saker med Cool. Men som sagt, det är mysigt att kunna göra som man vill också. Rida barbacka, leka och släppa pressen lite.

Dessutom har jag fått låna ett helt fantastiskt sto av Marie. Hot Chili Peppers efter Black Coffee – Ampere. Hon har ett underbart rörelseschema och skinn på näsan. Det är synd att det är under sådana omständigheter, men det är en fantastisk upplevelse att få rida en sådan häst! Hon och Cool har samma pappa, men de är ändå rätt olika enligt min mening. Hon är en otrolig personlighet precis som sin mamma, Amaryllis.
Jag och Cili ska starta i Knock Out dressyren omgång två. Det är inte helt klart vilket datum det blir, men det kommer vara klart innan den 25e Oktober. Det hade varit så himla roligt att gå vidare till final, men det hade känts säkrare med Cool. Men, men, det är ändå otroligt att ha möjlighet att göra allt det här när min stjärna måste vila. Håll tummarna, det kommer själklart en uppdatering om hur det går!