Äntligen lite semester! I alla fall från jobbet… Med hästarna är det minsann ingen semester, än! 

Nästa vecka är det dags för sommarens andra höjdpunkt. Tävlingarna i Laholm. Jag har startat där varje år sedan jag började rida häst och inte ponny. Första gången lånade jag ett fantastiskt sto av Lisa. Bellissima. Underbar häst. Har aldrig träffat någon som henne. Min första tävlingsdag på stor häst resulterade i placering, mycket tack vare henne. 

Sedan dess har jag alltså återkommit så gott som varje år. Klasserna är nästan alltid fulla och det är en underbar tävlingsplats. När Falsterbo misslyckas med att leverera sommarkänsla brukar Laholm lyckas minst en dag. Vi får bara hoppas att det kan fortsätta. Laholms Ryttarförening har varit på väg att bli av med anläggningen, som ägs av kommunen, under våren. Jag har missat hur det har gått till slut, om de har kommit fram till något. Men sök gärna på ”rädda Laholms Ryttarförening” på Google eller Facebook om ni är nyfikna.

 I år blir det tre tävlingsdagar. Två dagar med lätta klasser för Chili, LC på onsdag och LB på torsdag. Sedan, på fredagen, ska Cool gå två kasser. MC:1 som vi red sist, men dessutom ska vi prova på Medelsvår B!!! Undrar hur det ska gå… Men vi tar det enklaste Medelsvår B-programmet, MB:2. Det enda som är särskilt mycket svårare än MC är att det är vå byten med. Missar vi så missar vi, värre blir det inte 😉

Med tanke på det har jag alltså ridit en hel del den sista tiden. Jag har ridit på åkern bakom stallet och i hagen framför huset. I går var jag i ridhuset med Chili och i dag var det träningar för Lisa Med båda hästarna. Först på förmiddagen var det Chili. Hon var jätteduktig!! Snacka om framsteg. Hon var elastisk, mjuk och med hela träningen. Mycket med positiv än tidigare. Men inte nog med det. Hon var väldigt mycket snällare att lasta, köra och hantera på plats 😀 

Sedan var det Cool. Vid 19-tiden på kvällen. Vi red igenom MB:2 och det gick riktigt bra. Lisa var nöjd. Eftersom vi ska tävla i veckan satt hon inte upp för att träna byten och bakdelsvändningar, det sparar vi till nästa gång  

I morgon ska jag till Ulla-Britta med Cool. Chili ska ridas, men ta det lite lugnt. Sedan är et dags för första start på onsdag. Håll tummarna!! 

Falsterbo Horseshow ska vara sommar. Det ska vara 30* varmt och solsken. Man ska sitta på läktaren och svettas och vara orolig att bränna sig för mycket i solen. Dricka kall läsk, titta på hästsport när den är som bäst och gå och strosa på mässan/marknaden. När man åker hem ska inspirationen vara på topp. Man vill rida, träna, tävla. Städa i stallet till det ser ut som en proffsanläggning i miniatyr och putsa på häst och utrustning till båda blänker!

I år var det någon som inte riktigt lyckades med planeringen… I alla fall inte av våran dag där nere. Det var svinkallt redan från morgonen. GrandPrix-klassen gick först, då regnade det i alla fall inte. Men när man tittade ut mot träden runt om arenan såg det mer ut som en katastroffilm än som en hästtävling. De höga, stora träden vajade så man nästan blev rädd fast man satt en halv km från dem.. I slutet på GP:n började det regna. Så i pausen mellan den och ungdomsklassen bestämde jag och mamma att vi skulle gå och köpa regnponchos att ha över benen på läktaren. Dessutom köpte vi en extra tröja var att ta på oss. Regnjackor hade vi redan på! Jag köpte en keps också att ha mot regnet. Vi försökte gå och titta lite i tälten på mässan, men det var inget nöje direkt. Det är svårt att bli inspirerad av snygga oufits när det känns som om hela butiken håller på att rasa ihop! Senare på dagen stängde många av butik-tälten för det var nästan omöjligt att hålla öppet när det regnade på sidan rakt in i tälten.
Det var heller inte möjligt att sitta inne och äta. Så jag och mamma köpte med oss mat till läktaren. Det brukar vi göra, men vi brukar inte få kämpa riktigt så mycket för att det inte ska blåsa bort.. På väg tillbaka upp på läktaren träffade vi på Lisa. Hon var inte mindre missnöjd med omständigheterna direkt… Hennes elev, som också heter Lisa, red i Gina Tricot Future Elite och slutade på andra plats sjukt bra kämpat i stormen!

Jag och mamma såg lite mindre än halva Future Elite. Vi installerade oss på läktaren med huvorna uppe på både fleece-jackor och regnjackor uppepå kepsarna, fleecefiltar och regnponchos över knäna och maten i knät. Man kände sig som en sköldpadda som kikade ut ur sitt skal.. Men man blev ändå kall ganska fort. Den klassen tror jag att vädret var som värst. Det vräkte ner och vinden piskade! Tappra ekipage på banan förtjänade i alla fall vårt stöd från läktaren! Prisutdelningen var en historia för sig. Först välte de två tornen de ställer upp med sponsorreklam. Båda samtidigt, men innan hästarna var på banan. Personal kallades in för att hålla dem upprätta. Då blåste skyltarna med sponsorreklamen av, rakt framför näsan på tre redan stressade hästar som presterat i monsunvädret! Men allt gick bra. Senare fick jag veta att ungefär vid samma tillfälle hade 6(!) hinder blåst omkull inne på hoppbanan! Tack och lov mellan ekipage.
I pausen mellan Future Elite och 5års-finalen hittade vi in i ett litet tält med några bänkar i. Mamma fick tag på kaffe och negerbollar (ja det heter negerbollar, det är en liten kakaoboll med kokos eller pärlsocker på och inget rasistiskt alls). I tältet träffade vi på Mollis med vänner. Trevligt.
Efter lite värmestuga kröp skalman 1 och 2 upp på läktaren igen och tittade på de duktiga unga femåringarna och deras ryttare som kämpade e stormen. Regnet hade lugnat sig lite, men det var fortfarande inte mysigt. Jag är imponerad av hästarna som inte alls reagerade mycket på alla regnponchos och dylikt som fladdrade rundor hela dagen. Inte ens på framridningen där folk går förbi precis utanför staketet. 5-åringarna var roliga att se. De är så uttrycksfulla när de tävlar

Vi såg nästan hela den klassen och sedan var vi frusna igen och gick ett varv på mässan. Forfarande lagom inspirerade. Men lite bättre till mods eftersom det regnade mindre. Vi gick tillbaka upp på  läktaren för att se slutet på 6-åringarnas final. Det var också intressant, men efter det kom GrandPrix ekipagen som skulle rida den 5* GrandPrixn dagen efter in och tränade.
Det var bäst på hela dagen. Regnet slutade och solen tittade nästan fram emellanåt. Det är dessutom nästan omöjligt att inte ha roligt och njuta när det är den klassen på hästarna inne på banan. Och så många samtidigt! Jag har aldrig varit med om att så många ridit den öppna träningen. Alla var samlade, unga och gamla. Tinne och Anton var så klart där. Det var jättehärligt att se dem efter så många månader utomlands. Patrik red Deja. Underbart sto, älskar den hästen. Samtidigt var en hel del av de något yngre och grönare GP-ekipagen där. Kyra stod vid sidan precis som Pether Markne. Alla på samma ställe, underbart!

Det slutade alltså betydligt bättre än det började. Men inspirationen till att åka hem och ta ut sin egen häst och fila var inte fantastiskt hög just den kvällen. Jag har ALDRIG varit så trött efter en dag på Falsterbo förut! Fast jag lär ju inte glömma det i alla fall.. inspirationen kom lite efteråt. I går och i dag kändes det helt okej att rida, men jag är fortfarande rätt trött faktiskt. Och sjukt trött på blåst!

Det blev träning för Lisa med Chili i söndags Det gick superbra! Vi kom igenom till en helt ny nivå av lösgjordhet och mjukhet och balans. Vilket också gav mycket mer jämnhet Hoppas kunna träna med henne snart igen, det går så fort framåt med henne nu! Måste snart starta henne och se vad vi kan skrapa ihop för poäng! 😀

Sedan dess har jag ridit ut ett par gånger med henne och sedan avslutat med korta pass i hagen. Värmen har ju kommit och med den flugor och bromsar. Eftersom Chili är en känslig häst vill jag inte trötta ut henne med för långa pass i värmen och med bromsarna. Men det behövs heller inte för hon känns fortsatt fin 😀

I tisdags var jag och tränade med Cool också, hos Ulla-Britta. Efter behandlingen hade jag bara ridit ett enda pass lite mer ordentligt innan jag åkte dit. Men när vi satte igång att träna märktes det ganska snart att det hade gort stor skillnad. Traven är mycket lättare och han håller takten helt annorlunda i skolorna Jag red igenom MC:1 och det kändes jättemycket jämnare än det gjort tidigare. Ulla-Britta var också nöjd och tyckte att vi skulle lägga in en växel med bytena så att vi kan starta Medelsvår B snart 😀

I morse åkte jag till ridhuset med Cool för att rida igenom Medelsvår C2 eftersom vi ska starta det också på lördag. Det gick riktigt bra det också håller tummarna till på lördag. Det ska bli riktigt varmt, men det brukar Cool klara rätt bra så om bara jag kan hålla huvudet kallt också så ska det nog gå bra