Nu har det i alla fall hunnit närma sig lite vår!

Som ni säkert förstår har det hunnit hända en hel del sedan sist. Både positivt och negativt…

Det har blivit lite ljusare och redan när jag och Cool var på tävlingen i Hässleholm var det underbart väder med närmare +10° och solsken. Så vädret var positivt, resultatet mindre positivt…
Cool var inte alls med mig prestationsmässigt i helgen, han var glad och positiv som alltid och njöt av att vara tillbaka på tävlingsbanan. Resten var inte lika trevligt. Till att börja med var det en hel del strul på framridningen till första klassen. Jag glömde att sätta på nummerlappen på tränset, pappa hittade den inte i sadelkammaren när han skulle hämta den och till slut använde vi min plastrongnål för att fästa en handskriven lapp på schabraket. Glittrigt värre! Sedan var tiden att rida fram slut, skydden åkte av och det var dags att gå in på banan. Jag hann ett varv, sedan ber domaren mig att ta av bootsen… dem hade både pappa och Ulla-Britta missat… De är svarta och syns kanske inte alltid så bra…
Cool var inte direkt elastisk i programmet, men han hade framåt-anda, vilket resulterade i att han stack i galoppen.. Ingen bra första klass alltså… Nya tag till klass två!

Framridningen blev bättre till klass två och 5 min innan jag skulle in på banan var han jättefin, men det krävdes extremt mycket ridning för att ta honom dit. 2 min innan jag skulle in slutade mina skänkar att fungera och Cool kändes supertrött. Inte ens galoppfattningen fungerade
När jag åkte från tävlingen var jag lite bekymrad över in fina häst. Vad hade hänt? Han var inte alls sig själv och jag var rädd att det var något som inte stämde alls…

Jag kontaktade Håkan i veckan efter tävlingen. Han kom snabbt och onsdagen innan påsk tittade han på både Cool och Chili. Han konstaterade att Cool växer (!) fortfarande. Han har biffat till sig så mycket att han har lossat i ligamenten i bakdelen som om han var ca 6år. Håkan säger att det kan hända om de av en eller annan anledning stannar av i utvecklingen, vilket vi ju har gjort efter att ha hamnat snett i träningen och en och annan skada. Det var alltså inte alls konstigt att vi inte kunde prestera under tävlingen. Då var han förmodligen inte alls i redbart skick, menade Håkan. Så skönt att få en förklaring!! Dessutom har Cools sadel blivit lite för trång. Han har musklat sig en hel del under vintern och var lite öm efter sadeln. Tack och lov går det att byta koppjärn i vår fina Henri de Rivel så jag håller på att jaga rätt på ett som är en storlek vidare.
Undertiden blir det tömkörning för Cools del, han har förtjänat lite lättare arbete och vi måste ändå vänta på att han ska komma igenom sin växtperiod 😉

Chilisen går från klarhet till klarhet. hon hade inga större problem som Håkan kunde se, han tog bort något lite rest av det stora han tog bort förra gången och sa att nu kunde han börja se på kroppen att de är syskon Hon har dragit upp magen en hel del och börjat muskla rumpan ordentligt. Och så är hon mycket mjukare och mer positivt inställd till allt vad arbete heter. Vi var och tränade för Ulla-Britta torsdagen efter behandlingen och nu är planen att träna igen på lördag, sedan ska vi se om vi kan hitta en liten tävling till henne!
I går var vi i ridhuset och där hade vi sällskap av en yngre skimmel. Chili skötte sig fint även om hon blev lite ofokuserad.

Och så har vi varit i Göteborg i tre (!) dagar. Men det kräver faktiskt ett eget inlägg, för det var en väldigt trevlig upplevelse <3